Förberedelser för semestern i USA

Nu är vi i full gång med förberedelser för vår resa. Denna veckan skall vi tvätta, stryka (som omväxling, man vill ju se fin ut), packa, städa (så de som är hemma trivs lite bättre), hämta medicin, tänka ut vad vi absolut behöver ta med oss, jobba, kolla räkningar, skriva listor med telefonnummer till dem som behöver dem, administrativt tråkigt arbete.....Det är mer än så förstås, men det är väl inte roligt att läsa om andras förberedelser förstås.Vi börjar bli lite resfebriga. Varje gång någon nämner resan så fladdrar fjärilar runt i magen och jag tänker: är det sant. Skall vi verkligen åka till USA! Skall vi verkligen träffa Oskar! Så fort de här två åren har gått! Tiden känns lång när man står inför ett avsked, men verkar så kort när man återförenas igen. 

Hur vi skall få ombord Gunnar på flygplanet vet vi inte än. Han gillar verkligen inte känslan av att flyga och hävdar att SJ har så rätt i sin gamla reklamslogan: "om det var meningen att människan skulle flyga skulle vi haft vingar." Nu har han faktiskt fått tillåtelse att köpa ett par bra ljudböcker att ta med sig ombord. Kanske kan de bli sövande nog... och om han råkar somna räcker de säkert hela resan eftersom han måste lyssna om igen där han tappade tråden. Iallafall känns det bättre än alternativet att klubba honom i huvudet och släpa honom ombord.Jag kommer med all säkerhet att vimsa omkring och prata osammanhängande i halva meningar om allt jag glömt, allt jag borde gjort innan, hur det skall gå här hemma och så vidare. Dessutom är min hjärna redan i ett stresstillstånd och huvudvärken kommer säkert att vara min följeslagare under resan. Tack och lov för huvudvärkstabletter. Om jag tar en Treo kanske jag dessutom kan vara riktigt underhållande för mina reskamrater  Jag reagerar nämligen med att pladdra ohämmat och utan uppehåll på en enda Treo!Emelie kanske är den enda med klart förstånd som går ombord. Hon lever alldeles för mycket i nuet för att oroa sig för något så banalt som om tandborsten kom med eller om hon kom ihåg att stänga av spisen. En gemensam sak för oss alla tre är iallafall att vi kommer att ha siktet inställt på semestern, att träffa Oskar, att få umgås med vänner i USA och att få möta resten av familjen som rest tidigare på en liten roundtrip.